Ett av de bästa äventyren nånsin, jag hade så kul där! Och det känns som nyss allting var, men det har gått ETT HELT ÅR sedan dess! :O
Vart tog tiden vägen??
Ofta längtar jag tillbaka dit, men det skulle inte vara samma sak om man åkte dit igen, för det var alla personer där också som gjorde det hela så fantastiskt.
Go Tassie! ;)
Ja såhär såg det ut för ett år sedan:
Framme i Huonville
Ja lat mig nu beratta mitt lilla aventyr fran Melbourne och hit. Det borjade med att jag i tisdags insag att jag hade alldeles for mkt vikt i vaskan. Enligt biljetten fick jag ha 20 kg, och jag kande att det var mer an det. Sa precis innan jag skulle lagga mig fick jag riva ur allting och sortera ut lite saker som jag fick lamna.
Ett par gamla trojor, ett par trasiga skor och nagra nagellack. Nojd med mig sjalv lade jag mig.
Kl 04.20 nasta dag ringde min klocka, vilket betydde att jag fick sova 4 timmar. Men jag kande mig anda ganska pigg. Sa jag packade ihop mina saker, och sag att tval, schampo och sadant inte skulle ga ner sa det fick jag lamna ocksa. Med en ganska full vaska och en smockfull ryggsack gav jag mig av.
Val framme pa flygplatsen skulle jag kliva av flygbussen pa stopp nr 2, men sa ropade de ut att det bara var ett stopp. Sa jag ryckte at mig min vaska och klev av, till ljudet av ett knak fran min vaska.
Inte nu! var min forsta tanke, jag gick innanfor dorrarna och satte mig pa golvet for att se vad som var fel. Handtaget hade pa nat satt lossnat pa ena sidan, dar kodlaset sitter. Sa jag satt dar i ca 5 minuter och forsokte trycka tillbaka det. Det gick inte sa jag tankte att na nu maste jag kolla efter vilken terminal jag ska till, for jag var pa Tullamarine, som ar ganska stor.
Kommer upp for rulltrappan och ser massor med skyltar om inrikesflyg. Bestammer mig for att laga vaskan forst i alla fall. Kommer pa att om jag oppnar vaskan sa borde det bli lattare for da ar inte plastkanten ivagen. Far panik da jag inser att efter ha haft vaskan oppen i 3 manader har jag glomt koden X) Tanker snabbt ut att hemma i Sverige ar klockan ca 22 pa kvallen sa de borde vara vakna. Slanger ivag ett snabbt sms om det vet nat om min kod.
Nej det gjorde de inte, men de gav mig forslag pa vad de kanske kunde vara. Da slar det mig vad jag har och far upp vaskan. Trycker tillbaka handtaget och tar mig upp mot incheckningen.
Ser skylt efter skylt om inrikesflyg med Jetstar, men at olika hall. Fragar nog 3 pers innan jag hittar deras disk langst bort i byggnaden. Gar fram och lagger upp vaskan pa vagen. Som sagt sa var det 20 kg man fick ha. Den vagde 27.
Och for overvikt skulle jag fa betala 15 dollar (ca 100 kr) per kg. PER KG! Vilket betyder typ 700 spann for overvikt. Fragar mig om o om igen varfor jag kopte en san stor vaska... Men tar den och gar ivag for att packa om.
Slutar med att jag slanger ett par flip flops, tre klanningar, en till troja, solkram (som anda var typ 3 ar gammal...). Kanske var det nat mer.
Sedan proppar jag den redan fulla ryggsacken annu mer, tills det verkligen inte gar i mer. Tar min lilla axelvaska och smockar den full med klader. Satter vaskan pa vagen. 22 kg. 21 var ok sa tjejen i incheckningen.
Sa jag tar pa mig forutom den t-shirt jag redan har pa mig, en kofta, en tunn jacka och en munkjacka. Utanpa jeansen tar jag pa mig mjukisbyxorna. Yes. 20,8 kg visar vagen!
Checkar in och tar mig ner till gaten.
7.50 ar det boarding star det. Men nejnej, kl 8.40 boardar vi antligen och jag ar trott sa jag somnar innan vi lyfter. Sover mig genom nastan hela resan pa 1 timme o 15 min.
Kliver av och staller mig o vantar pa vaskan. Ingenting pa banden annu, tills det plotsligt dyker upp en stor salstaty pa bandet. Efter nagra varv fattar jag att det ar reklam eller nat. X)
Sa nar jag far min vaska bestammer jag mig for att pa en gang ta av mig alla extraklader och tomma ryggsacken lite. Fixar med det en stund, vilket gor att jag ovetandes missar flygbussen till Hobart city. fragar nar nasta gar, vilket ar om en timme.
Jaha, tar val nat att ata da, ar anda hungrig. Sa ater lite och gar bort till bussplatsen. 11.40 tror jag busse skulle ga, 12.20 rullar den darifran.
Kommer in till Hobart, som kanns lite som Gavle, med sina ca 70 000 invanare.
Gar in pa bussterminalen och fragar nar nasta buss till Huonville gar. Om en timme.
Lamnar min vaska i ett rum dar och gar ner mot city. Kommer pa att det kanske inte finns mataffar i Huonville, sa jag handlar lite mat.
Tar mig tillbaka precis i tid, och upptacker att bussen ar den aldsta i varldshistorien. Ok inte pa riktigt, men gammal. Man sitter med knaskalarna mot satet framfor nar man sitter normalt. Det later so om bussen ska do i uppforsbackarna hela den ca 45 minuter langa resan.
Kliver av i Huonville och ser mig om. Det ska vara ca 700 meter till hostlet sager busschaufforen.
Borjar rulla min stora vaska, ryggsack och matkasse i varmen, for ja det var ju inte kallt som forvantat. Har pa mig svarta jeans och en knallgul t-shirt.
Folk maste ha skrattat at mig dar jag gick, svettig, i svarta jeans o knallgul troja puttandes en stor resvaska framfor mig i gruset. Det var for tungt att dra den.
Efter en ca 30 minuters promenad i latt uppforsbacke ser jag skylten. Ja det maste varit langre an 700 meter.
Gar in och checkar in, och far reda pa att jag maste betala en deposition pa 150 dollar. Men det ar ok att betala den dagen efter eftersom jag inte har 150 dollar pa mig i cash bara sadar.
De visar mig rummet, jag bli helt forvanad. I ett rum som ar kanske 2,5x2,5 meter har det tva vaningsangar. Och de tre som redan bor dar har saker till tusen. Jag jag sager da det. Men det ska nog funka, sangen var skon och det ar ett litet hostel sa inte sa mycket oljud. Det bor ca 50 pers har, och da ar taltarna inraknade. Far aven tilldelat mig en stekpanna, et kastrull, en tallrik, en djuptallrik, en kopp, en sked, en kniv och en gaffel. Och en kokshandduk. Detta ska jag halla reda pa, for om de hittar nat av det i koket sa tar dem det, och sa masta man betala for att fa tillbaka det.
Och sa kostar det 1 dollar for 5 minuters dusch i varmt vatten. Aldrig tankte jag och gav min in i det kalla vattnet. Och ja, det var kallt!
Men det gick bra, behovde inte tvatta haret.
Val installerad tar jag mig till koket och ska laga lite pasta. Borjar genast prata med en walesare och en engelsman. Sa det gick ju bra, har pratat lite med koreanskan i mitt rum och tva estlandska tjejer ocksa.
Sa lat mig beratta om Huonville for er.
Det finns: 1900 pers har.
Enligt resebroshyren finns ocksa:
Hahah, detta ska bli sa intressant sa!
Hoppas att jobben som fruktplockare kommer nasta vecka.
Och ja, idag ar det sakert 25 grader ute, sa fryser gor jag inte an salange.
Nu ska jag sluta innan detta blir en bok. Kanske satta mig ute i solen med de andra?
Ha de sa bra och tjata pa Emelie O Rosanna att de ska borja blogg nu nar jag inte har en ening om vad de gor ;)
Ett par gamla trojor, ett par trasiga skor och nagra nagellack. Nojd med mig sjalv lade jag mig.
Kl 04.20 nasta dag ringde min klocka, vilket betydde att jag fick sova 4 timmar. Men jag kande mig anda ganska pigg. Sa jag packade ihop mina saker, och sag att tval, schampo och sadant inte skulle ga ner sa det fick jag lamna ocksa. Med en ganska full vaska och en smockfull ryggsack gav jag mig av.
Val framme pa flygplatsen skulle jag kliva av flygbussen pa stopp nr 2, men sa ropade de ut att det bara var ett stopp. Sa jag ryckte at mig min vaska och klev av, till ljudet av ett knak fran min vaska.
Inte nu! var min forsta tanke, jag gick innanfor dorrarna och satte mig pa golvet for att se vad som var fel. Handtaget hade pa nat satt lossnat pa ena sidan, dar kodlaset sitter. Sa jag satt dar i ca 5 minuter och forsokte trycka tillbaka det. Det gick inte sa jag tankte att na nu maste jag kolla efter vilken terminal jag ska till, for jag var pa Tullamarine, som ar ganska stor.
Kommer upp for rulltrappan och ser massor med skyltar om inrikesflyg. Bestammer mig for att laga vaskan forst i alla fall. Kommer pa att om jag oppnar vaskan sa borde det bli lattare for da ar inte plastkanten ivagen. Far panik da jag inser att efter ha haft vaskan oppen i 3 manader har jag glomt koden X) Tanker snabbt ut att hemma i Sverige ar klockan ca 22 pa kvallen sa de borde vara vakna. Slanger ivag ett snabbt sms om det vet nat om min kod.
Nej det gjorde de inte, men de gav mig forslag pa vad de kanske kunde vara. Da slar det mig vad jag har och far upp vaskan. Trycker tillbaka handtaget och tar mig upp mot incheckningen.
Ser skylt efter skylt om inrikesflyg med Jetstar, men at olika hall. Fragar nog 3 pers innan jag hittar deras disk langst bort i byggnaden. Gar fram och lagger upp vaskan pa vagen. Som sagt sa var det 20 kg man fick ha. Den vagde 27.
Och for overvikt skulle jag fa betala 15 dollar (ca 100 kr) per kg. PER KG! Vilket betyder typ 700 spann for overvikt. Fragar mig om o om igen varfor jag kopte en san stor vaska... Men tar den och gar ivag for att packa om.
Slutar med att jag slanger ett par flip flops, tre klanningar, en till troja, solkram (som anda var typ 3 ar gammal...). Kanske var det nat mer.
Sedan proppar jag den redan fulla ryggsacken annu mer, tills det verkligen inte gar i mer. Tar min lilla axelvaska och smockar den full med klader. Satter vaskan pa vagen. 22 kg. 21 var ok sa tjejen i incheckningen.
Sa jag tar pa mig forutom den t-shirt jag redan har pa mig, en kofta, en tunn jacka och en munkjacka. Utanpa jeansen tar jag pa mig mjukisbyxorna. Yes. 20,8 kg visar vagen!
Checkar in och tar mig ner till gaten.
7.50 ar det boarding star det. Men nejnej, kl 8.40 boardar vi antligen och jag ar trott sa jag somnar innan vi lyfter. Sover mig genom nastan hela resan pa 1 timme o 15 min.
Kliver av och staller mig o vantar pa vaskan. Ingenting pa banden annu, tills det plotsligt dyker upp en stor salstaty pa bandet. Efter nagra varv fattar jag att det ar reklam eller nat. X)
Sa nar jag far min vaska bestammer jag mig for att pa en gang ta av mig alla extraklader och tomma ryggsacken lite. Fixar med det en stund, vilket gor att jag ovetandes missar flygbussen till Hobart city. fragar nar nasta gar, vilket ar om en timme.
Jaha, tar val nat att ata da, ar anda hungrig. Sa ater lite och gar bort till bussplatsen. 11.40 tror jag busse skulle ga, 12.20 rullar den darifran.
Kommer in till Hobart, som kanns lite som Gavle, med sina ca 70 000 invanare.
Gar in pa bussterminalen och fragar nar nasta buss till Huonville gar. Om en timme.
Lamnar min vaska i ett rum dar och gar ner mot city. Kommer pa att det kanske inte finns mataffar i Huonville, sa jag handlar lite mat.
Tar mig tillbaka precis i tid, och upptacker att bussen ar den aldsta i varldshistorien. Ok inte pa riktigt, men gammal. Man sitter med knaskalarna mot satet framfor nar man sitter normalt. Det later so om bussen ska do i uppforsbackarna hela den ca 45 minuter langa resan.
Kliver av i Huonville och ser mig om. Det ska vara ca 700 meter till hostlet sager busschaufforen.
Borjar rulla min stora vaska, ryggsack och matkasse i varmen, for ja det var ju inte kallt som forvantat. Har pa mig svarta jeans och en knallgul t-shirt.
Folk maste ha skrattat at mig dar jag gick, svettig, i svarta jeans o knallgul troja puttandes en stor resvaska framfor mig i gruset. Det var for tungt att dra den.
Efter en ca 30 minuters promenad i latt uppforsbacke ser jag skylten. Ja det maste varit langre an 700 meter.
Gar in och checkar in, och far reda pa att jag maste betala en deposition pa 150 dollar. Men det ar ok att betala den dagen efter eftersom jag inte har 150 dollar pa mig i cash bara sadar.
De visar mig rummet, jag bli helt forvanad. I ett rum som ar kanske 2,5x2,5 meter har det tva vaningsangar. Och de tre som redan bor dar har saker till tusen. Jag jag sager da det. Men det ska nog funka, sangen var skon och det ar ett litet hostel sa inte sa mycket oljud. Det bor ca 50 pers har, och da ar taltarna inraknade. Far aven tilldelat mig en stekpanna, et kastrull, en tallrik, en djuptallrik, en kopp, en sked, en kniv och en gaffel. Och en kokshandduk. Detta ska jag halla reda pa, for om de hittar nat av det i koket sa tar dem det, och sa masta man betala for att fa tillbaka det.
Och sa kostar det 1 dollar for 5 minuters dusch i varmt vatten. Aldrig tankte jag och gav min in i det kalla vattnet. Och ja, det var kallt!
Men det gick bra, behovde inte tvatta haret.
Val installerad tar jag mig till koket och ska laga lite pasta. Borjar genast prata med en walesare och en engelsman. Sa det gick ju bra, har pratat lite med koreanskan i mitt rum och tva estlandska tjejer ocksa.
Sa lat mig beratta om Huonville for er.
Det finns: 1900 pers har.
Enligt resebroshyren finns ocksa:
- Apotek
- Bank
- Bensinmack
- Cykeluthyrning/verkstad
- Internet
- Postkontor
- Doktor
- Optiker
- Tandlakare
- Physiotherapist (?)
- Naturopath (?)
- Bankomat
- Mataffar
- Tvattomat
- Advokater
- Maklare
Hahah, detta ska bli sa intressant sa!
Hoppas att jobben som fruktplockare kommer nasta vecka.
Och ja, idag ar det sakert 25 grader ute, sa fryser gor jag inte an salange.
Nu ska jag sluta innan detta blir en bok. Kanske satta mig ute i solen med de andra?
Ha de sa bra och tjata pa Emelie O Rosanna att de ska borja blogg nu nar jag inte har en ening om vad de gor ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar